Att köpa en villa är en av de största ekonomiska investeringarna man kan göra i livet. Förutom själva köpeskillingen och eventuella bolån tillkommer flera kostnader vid husköp, där lagfartskostnaden är en av de mest betydande. Men vad är egentligen lagfart, hur beräknas kostnaden och varför är det viktigt? I denna guide går vi igenom allt du behöver veta.
Vad är en lagfart?
Lagfart är ett bevis på att det är du som äger fastigheten. När du köper en villa, eller annan fastighet, måste du registrera dig som ägare hos Lantmäteriet – det svenska statliga organet för fastighetsregistret. Detta görs genom att ansöka om lagfart.
Varför behövs en lagfart?
En lagfart är viktig av flera skäl:
- Juridisk säkerhet: Lagfarten registrerar dig som ägare, vilket skyddar din rätt till fastigheten.
- Skydd vid framtida tvister: Utan lagfart kan det bli svårt att hävda äganderätten i fall av tvister eller bedrägerier.
- Krav från banken: De flesta banker kräver att du registrerar lagfart om du tar bolån för att finansiera köpet.
Hur beräknas lagfartskostnaden?
Lagfartskostnaden består av två delar: en stämpelskatt och en administrativ avgift. Här är en närmare genomgång:
Stämpelskatt
Stämpelskatten beräknas som en procentuell del av köpeskillingen eller det taxeringsvärde som är högst. För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 %.
Ett exempel: Om du köper en villa för 3 miljoner kronor och villans taxeringsvärde är 2,5 miljoner kronor beräknas stämpelskatten på 3 miljoner kronor, eftersom det är det högre beloppet. Stämpelskatten blir då:
3 000 000 x 0,015 = 45 000 kronor
Administrativ avgift
Den administrativa avgiften är en fast kostnad som f.n. ligger på 825 kronor (2023). Den är samma oavsett fastighetens värde.
Totala lagfartskostnaden
Den totala kostnaden för lagfarten är alltså summan av stämpelskatten och den administrativa avgiften. I exemplet ovan blir den således:
45 000 kronor + 825 kronor = 45 825 kronor
Vem betalar lagfarten?
Lagfartskostnaden betalas av köparen av fastigheten. Det är dock vanligt att denna kostnad tas med i beräkningen när ett bolån beviljas. Många banker erbjuder möjligheten att låna till lagfartskostnaden, men detta kan öka ditt totala lån och därmed dina räntekostnader.
Hur ansöker man om lagfart?
Ansökan om lagfart görs via Lantmäteriet och kan ske på följande sätt:
- Fyll i och skicka in Lantmäteriets blankett för lagfartsansökan.
- Bifoga köpebrevet som visar överlåtelsen av fastigheten.
- Betala den fastställda avgiften och stämpelskatten.
Efter att din ansökan har behandlats och godkänts, registreras du som ägare i fastighetsregistret.
Vad händer om jag inte ansöker om lagfart?
Om du inte ansöker om lagfart inom tre månader från att köpet har gått igenom, kan du bli skyldig att betala förseningsavgifter. Dessutom kan avsaknaden av en lagfart innebära juridiska problem i framtiden, både när det gäller försäljning av fastigheten och vid eventuella tvister.
FAQ om lagfartskostnad villa
Vad kostar en lagfart för en villa?
Kostnaden för en lagfart består av stämpelskatt (1,5 % av köpeskillingen eller taxeringsvärdet, beroende på vilket som är högst) och en administrativ avgift på 825 kronor (2023).
Kan man låna till lagfartskostnaden?
Ja, de flesta banker tillåter att du lånar till lagfartskostnaden som en del av bolånet. Dock bör du vara medveten om att detta ökar din lånesumma, vilket kan leda till högre räntekostnader.
Är lagfartskostnaden avdragsgill?
Lagfartskostnaden är inte avdragsgill i din deklaration. Den kan dock räknas med som en anskaffningskostnad när du beräknar vinstskatt vid en framtida försäljning.
Måste man ansöka om lagfart för både villa och bostadsrätt?
Nej, lagfart gäller endast fastigheter såsom villor, fritidshus och mark. För bostadsrätter görs istället en medlemsregistrering i bostadsrättsföreningen.
