Ränteskillnadsersättning är den kostnad som du får betala ifall du löser ett bundet lån innan bindningstiden är slut. Läs mer här för att veta när du behöver, och inte behöver, betala ränteskillnadsersättning samt hur du kan räkna ut den.
När du tar ett bolån går det att välja mellan fast och rörlig ränta. För bolån med fast ränta gäller en viss bindningstid på lånet. Om du skulle vilja betala tillbaka lånet innan den här tiden löper ut, till exempel om du säljer bostaden, så kan du bli skyldig att betala ränteskillnadsersättning till din långivare.
Bolån med fast ränta
Det finns både fördelar och nackdelar med fast ränta respektive rörlig ränta. Om du tecknar ett bolån kan det kännas tryggt att på förhand veta vad månadskostnaden för ränta och amortering kommer att bli de närmaste åren. Den vetskapen får du med fast ränta. Då binder du lånet under en viss tidsperiod, till exempel i 3 år men du kan även binda lånet så länge som upp till 10 år.
Nackdelen med att binda lånet till fast ränta är att kostnaden historiskt sett ofta blivit högre jämfört med rörlig ränta. En annan nackdel är den så kallade ränteskillnadsersättning som du kan behöva betala ifall du vill bli av med skulden innan löptiden på lånet är slut. Det går alltså att lösa även ett bundet lån i förtid, men du kan behöva betala en avgift.
Varför ränteskillnadsersättning?
Det är konsumentkreditlagen som säger att långivaren har rätt att kräva en avgift ifall ett bundet lån blir löst i förtid. Syftet är att ersättningen ska täcka långivarens förlust av den ränta som låntagaren annars skulle ha fortsatt att betala till långivaren fram tills slutet av lånets löptid.
Räkna ut ränteskillnadsersättning
Innan du tar ett lån med fast ränta, eller om du funderar på att lösa ett bundet lån, kan det vara intressant att räkna ut ränteskillnadsersättning. Då vet du hur mycket du behöver betala ifall du vill betala av lånet i förtid, till exempel vid försäljning av bostaden eller om du flyttar lånet till en annan bank.
För att räkna ut ränteskillnadsersättningen kan du använda dig av Konsumenternas kalkylator. Du behöver veta:
- Räntan på ditt lån. Du anger den i procent (%), det vill säga räntesatsen.
- Kvarvarande skuld, alltså hur mycket pengar som du har kvar i lånet när du löser det.
- Hur mycket du amorterar, det vill säga betalar av på lånet.
- När bindningstiden går ut och sista betalningstillfälle.
När måste jag betala ränteskillnadsersättning?
Det är jämförelseräntan som avgör ifall du behöver betala ränteskillnadsersättning på ditt bundna lån eller inte. Långivaren räknar ut skillnaden mellan räntan på ditt nuvarande lån och jämförelseräntan, under den tidsperiod som återstår innan bindningstiden är slut.
Du kan få en uppskattning av denna genom att använda dagens datum i kalkylatorn. I allmänhet brukar också ränteskillnadsersättningen bli lägre om ränteläget ökar. Om ränteläget istället sjunker så blir ersättningen du ska betala större. Tänk på att resultatet på dina beräkningar kan variera jämfört med bankens uträkningar, men be i så fall banken om en förklaring varför beloppen är olika för er.
Fördelar och nackdelar med rörlig ränta
Som du vet vid det här laget kan ett bundet lån resultera i att du behöver betala en extra kostnad ifall du vill lösa det i förtid. Det är svårt att förutspå hur ränteläget kommer att ändra sig och hur länge man kommer att bo kvar i sin bostad – faktorer som kan avgöra ifall du väljer fast eller rörlig ränta på bolånet.
Fördelen med rörlig ränta är framförallt att den totala räntekostnaden brukar bli lägre än för fast ränta på sikt. En annan fördel är just att du slipper eventuell ränteskillnadsersättning. Du kan alltså flytta lånet eller betala av det när du vill utan att tänka på extra kostnader. Nackdelen är ifall räntan skulle höjas kraftigt medan du har lånet. Sådana uppgångar har vi bland annat sett 2008 och nu senast 2022.